Atonalitet, musikkvantiteter och musikalisk destruktion

Nu har Dynamite Mole's musikaliska inslag börjat få sig en relativt konkret form. Jag försökte i ett tidigare inlägg hävda att musiken skulle kunna bli "upbeat och cheery", med inslag av industri. Jag nämnde även Trent Reznor's soundtrack till Quake 1 som en potentiell referens, men att hans verk var en aning för mörkt för denna kontext.

De industriella inslagen finns kvar på sina ställen, men ironiskt nog så efter mycket om och men så har det visat sig att det som passat vårt syfte bäst har varit någon typ av näst intill atonal ambient musik/ljudmatta, näst intill elektroakustisk, fast med lite väl mycket musikalitet för att kunna räknas som sådan.

Så vårt huvudsakliga musikkoncept är betydligt närmare Trent Reznor än något annat jag försökt referera till. Det för dock även mina tankar till några av Matt Uelmens verk från det första Diablo-spelet.

För att helt byta ämne så består Diablo 1's soundtrack (Hellfire-expansionen icke inräknad) enbart av 6 låtar, vilket jag upptäckte rätt nyligen. Jag har faktiskt inte tänkt på att det faktiskt inte är mer än ett tema per område. Det låter väldigt lite i relation till denna generations J-RPG's med närmare 100-låtar och 4-5 timmar musik per soundtrack, men görs det rätt och bra så behövs det ibland inte mer. Sedan kan det ju finnas betydande skillnader i musikanvändningen mellan västerländska och österländska produktioner, samt att Diablo 1 producerades precis när CD-ROM:en var på väg att bli den nya standarden för lagringsmedia och därmed kan ha funnits begränsningar i kapaciteten och kompressionen kanske.

För att återgå till ämnet så har det huvudsakliga verktyget vid denna musikproduktion har varit Propellerhead's "Reason". "Digital distortion" brukar vara ett tämligen fult ord och något man absolut inte kan eller vill använda sig av. Reason's "Scream 4" är dock digital distortion i sitt esse, och ett av de få digitala distortionsverktyg som faktiskt fungerar och låter dåligt på ett bra sätt. Att lägga den som effekt via bus/send/aux kan förstöra och smutsa till ljud på helt fantastiska vis och jag tycker den allt mer blir en standard-device, för mig iallafall, vid arbete i Reason. Framför allt kan den bidra väldigt mycket till att ta bort mycket i ljudbilden som får Reason-alster att låta som de är gjorda i just "Reason" eller bra skapa intressanta missljud, vilket har varit tämligen användbart vid just denna musikproduktion.

Förhoppningsvis kommer lite gameplay och ljud/musik snart kunna demonstreras från Dynamite Mole, då det allt mer börjar kunna närma sig ett hyggligt polerat skick.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0