Dagens begrepp: Tetris-effekten
Alla har vi väl någon gång sysslat med något väldigt intensivt under en period, i den utsträckning att sysslan börjat hemsöka oss i det vardagliga livet.
Detta fenomen har i folkmun döpts till Tetris-effekten, döpt efter det ryska pussel-spelet med samma namn. Enligt wikipedia så har termen brukats så tidigt som 1996 och beskrivits som "en tendens att försöka identifiera objekt i verkligheten som uppbyggda av klossar och få dem att passa ihop med varandra", vilket man kan drabbas av för mycket Tetris-spelande. Detta är dock något man riskerar att råka ut för, inte bara vid överkonsumtion av Tetris, utan av alla former av visuellt repetitiva sysslor.
Utöver detta finns det även en del andra intressanta psykologiska fenomen kring Tetris. Att regelbundet spela Tetris påstås resultera i att man får en uppmätt minskad glukos-konsumtion i hjärnan, vilket skall innebära att kognitiva förmågor generellt förbättras, eftersom hjärnan effektiviserar sin aktivitet.
Den s.k. Tetris-effekten visar även på att Tetris verkar använda sig av procedurminnet (som används för motoriska funktioner), snarare än det deklarativa minnet (vilket innehåller medvetna minnen, som t.ex. faktakunskaper), då personer som är oförmögna att skapa nya deklarativa minnen (på grund av t.ex. sjukdom) fortfarande kan råka ut för Tetris-effekten, trots att det inte alls kan minnas att de ens spelat spelet.
Enligt en studie från 2009 så påstås även Tetris kunna hindra utveckling av traumatiska minnen. Genom att spela Tetris strax efter att ett trauma upplevts så skall fixeringen på spelet och dess klossar hindra att ofrivilliga traumatiska flashbacks från upplevelsen, lagrade i det sensoriska minnet, yttrar sig.
Så förutom att du kommer att drömma om trillande klossar och mentalt försöka konvertera innehållet i ditt kylskåp till tetraminoer för att kunna bygga snygga rader, så är det tämligen hälsofrämjande med en regelbunden dos Tetris.
Detta fenomen har i folkmun döpts till Tetris-effekten, döpt efter det ryska pussel-spelet med samma namn. Enligt wikipedia så har termen brukats så tidigt som 1996 och beskrivits som "en tendens att försöka identifiera objekt i verkligheten som uppbyggda av klossar och få dem att passa ihop med varandra", vilket man kan drabbas av för mycket Tetris-spelande. Detta är dock något man riskerar att råka ut för, inte bara vid överkonsumtion av Tetris, utan av alla former av visuellt repetitiva sysslor.
Utöver detta finns det även en del andra intressanta psykologiska fenomen kring Tetris. Att regelbundet spela Tetris påstås resultera i att man får en uppmätt minskad glukos-konsumtion i hjärnan, vilket skall innebära att kognitiva förmågor generellt förbättras, eftersom hjärnan effektiviserar sin aktivitet.
Den s.k. Tetris-effekten visar även på att Tetris verkar använda sig av procedurminnet (som används för motoriska funktioner), snarare än det deklarativa minnet (vilket innehåller medvetna minnen, som t.ex. faktakunskaper), då personer som är oförmögna att skapa nya deklarativa minnen (på grund av t.ex. sjukdom) fortfarande kan råka ut för Tetris-effekten, trots att det inte alls kan minnas att de ens spelat spelet.
Enligt en studie från 2009 så påstås även Tetris kunna hindra utveckling av traumatiska minnen. Genom att spela Tetris strax efter att ett trauma upplevts så skall fixeringen på spelet och dess klossar hindra att ofrivilliga traumatiska flashbacks från upplevelsen, lagrade i det sensoriska minnet, yttrar sig.
Så förutom att du kommer att drömma om trillande klossar och mentalt försöka konvertera innehållet i ditt kylskåp till tetraminoer för att kunna bygga snygga rader, så är det tämligen hälsofrämjande med en regelbunden dos Tetris.
Kommentarer
Trackback
