Musik 2011: Paramore - Monster
Denna nyhet är egentligen inte särskilt ny, men det var blott förra veckan som Transformers: Dark of the Moon - The Album släpptes och jag via andra kanaler hördes talas om det.
Först tycker jag det är intressant hur en film kan datera sig själv på olika sätt. Antingen genom att helt enkelt specificera vilket datum eller årtal filmen utspelas, eller genom att referera till en aktuell och tidsspecifik företeelse. Ett tredje sett är att datera själva filmproduktionen genom att promote:a filmen med hjälp av en låt, ett band eller en genre som är eller blir populär för en specifik tidsperiod, vilket har blivit rätt vanligt, i synnerhet bland stora action- och superhjälte-filmer.
Transfomers: Dark of the Moon - The Album inkluderar dock faktiskt en del artister som hade sin största storhetstid under slutet av 90-talet/början av 00-talet, såsom Goo Goo Dolls och Staind, vilket är charmigt, men de namn som används för att göra reklam för filmen är väl i första hand Linkin Park och Paramore.
Detta innebär iallafall att nytt studiomaterial från Paramore har producerats. Som bekant så hoppade två av originalmedlemmarna av bandet i slutet av förra året, bröderna Farro, p.g.a. meningsskiljaktigheter. Det som jag ser som mest tragiskt med detta är frånvaron av trummisen Zac Farro, som i min mening är en av de få batteristerna inom mer mainstream musik som på ett påtagligt sätt tillförde ytterligare en dimension till sitt bands musik och jag befarar att Paramore har gått miste om en ganska vital del av sitt sound.
Deras 2009-release Brand New Eyes var ju betydligt mer strömlinjeformad och lättillgänglig än t.ex. debuten All We Know is Falling från 2005. Trots att en del låtar på den senaste skivan kändes som platta och publikfriande popdängor så fanns det helt klart många starka partier som växte efter ett par lyssningar. Denna utveckling var ju dessvärre att vänta i och med den brutala populäritet som bandet på kort tid uppnådde, men frågan återstår hur det är tänkt att utveckla sig härefter.
Låten "Monster" är den första inspelningen utan bröderna Farro och kan kanske även vara en indikation på hur den så småningom kommande skivan kan komma att tänkas låta:
Jag har visserligen inte givit den några genomgående genomlyssningar, men initialt så lämnar den inget större intryck hos mig, så frågan är då givetvis om det är ett plattare och tråkigare Paramore vi har att vänta, eller är det ett djupare och mindre lättillängligt?
Först tycker jag det är intressant hur en film kan datera sig själv på olika sätt. Antingen genom att helt enkelt specificera vilket datum eller årtal filmen utspelas, eller genom att referera till en aktuell och tidsspecifik företeelse. Ett tredje sett är att datera själva filmproduktionen genom att promote:a filmen med hjälp av en låt, ett band eller en genre som är eller blir populär för en specifik tidsperiod, vilket har blivit rätt vanligt, i synnerhet bland stora action- och superhjälte-filmer.
Transfomers: Dark of the Moon - The Album inkluderar dock faktiskt en del artister som hade sin största storhetstid under slutet av 90-talet/början av 00-talet, såsom Goo Goo Dolls och Staind, vilket är charmigt, men de namn som används för att göra reklam för filmen är väl i första hand Linkin Park och Paramore.
Detta innebär iallafall att nytt studiomaterial från Paramore har producerats. Som bekant så hoppade två av originalmedlemmarna av bandet i slutet av förra året, bröderna Farro, p.g.a. meningsskiljaktigheter. Det som jag ser som mest tragiskt med detta är frånvaron av trummisen Zac Farro, som i min mening är en av de få batteristerna inom mer mainstream musik som på ett påtagligt sätt tillförde ytterligare en dimension till sitt bands musik och jag befarar att Paramore har gått miste om en ganska vital del av sitt sound.
Deras 2009-release Brand New Eyes var ju betydligt mer strömlinjeformad och lättillgänglig än t.ex. debuten All We Know is Falling från 2005. Trots att en del låtar på den senaste skivan kändes som platta och publikfriande popdängor så fanns det helt klart många starka partier som växte efter ett par lyssningar. Denna utveckling var ju dessvärre att vänta i och med den brutala populäritet som bandet på kort tid uppnådde, men frågan återstår hur det är tänkt att utveckla sig härefter.
Låten "Monster" är den första inspelningen utan bröderna Farro och kan kanske även vara en indikation på hur den så småningom kommande skivan kan komma att tänkas låta:
Jag har visserligen inte givit den några genomgående genomlyssningar, men initialt så lämnar den inget större intryck hos mig, så frågan är då givetvis om det är ett plattare och tråkigare Paramore vi har att vänta, eller är det ett djupare och mindre lättillängligt?
Kommentarer
Trackback
