Svensk journalistik - lost in translation
För de som brukar skumma igenom Aftonbladet, antingen i jakt på nyheter eller bara för det rena underhållningsvärdet i den stundtals fatalt misslyckade journalistiken, borde säkerligen ha sett och reagerat på en artikel som publicerades idag.
Med rubriken "Fotografiet rör sig faktiskt – kolla här!" följt av förklaringen "Två New York-konstnärer har med ny teknik skapat rörliga stillbilder." blir man ju helt klart konfunderad och efter att ha läst hela artikeln så blir man bara ytterligare konfunderad. Konceptet rörliga stillbilder är ju tveklöst paradoxalt och när den svenska artikeln väljer att inte närmare förklara det fundamentala tekniska konceptet och samtidigt misslyckas att till fullo förmedla det artistiska konceptet, så känns det som om Aftonbladet försöker revolutionera den animerade GIF:en, ett koncept som funnits sedan 1987 och som grovt plågade internet under 90-talet.
Med den formulering som Aftonbladet erbjuder sina läsare måste jag tyvärr erkänna att frågorna i kommentarsektionen om huruvida det rör sig om rörliga foton a la Harry Potter näst intill är befogade och likaså de hånfulla kommentarerna om att GIF- och Flash-animationer inte bör betraktas som nyheter.
Om man istället läser vad jag antar är ursprungsartikeln som är en mer ingående intervju med de två New York-konstnärerna, där de besvarar frågan kring både tekniken (då det som många konstaterar inte är någon ny teknik för att visa animationer, utan den teknik som det handlar om är den som utvecklats för att arrangera bilderna) och framförallt presenteras det artistiska konceptet, vilket förklarar poängen med dessa, tack vare Aftonbladet, nu näst intill mytiska "rörliga stillbilder".
Med korrekt faktaunderlag så kan man helt plötsligt uppskatta vad konstnärerna försöker åstadkomma, istället för att haka upp sig på någon av de tekniska teknikaliteterna.
Antingen har journalisten som skrivit Aftonbladets artikel inte själv förstått den tekniska aspekten, kanske i brist på kunskap kring hur animation fungerar i den digitala eran och därför bara översätt ett slumpmässigt citat ur intervjun och tryckt på publicera-knappen, eller så har journalisten inte förstått att det relevanta borde vara den artistiska intentionen, alternativt bara virrat bort sig själv fullkomligt i sin egna tabloidjournalistiska terminologi. Det är svårt att säga exakt var någonstans det gick snett.
Jag skulle iallafall sammanfatta Aftonbladets försök att förmedla denna nyhet med den engelskspråkiga termen: "swing and a miss".
Med rubriken "Fotografiet rör sig faktiskt – kolla här!" följt av förklaringen "Två New York-konstnärer har med ny teknik skapat rörliga stillbilder." blir man ju helt klart konfunderad och efter att ha läst hela artikeln så blir man bara ytterligare konfunderad. Konceptet rörliga stillbilder är ju tveklöst paradoxalt och när den svenska artikeln väljer att inte närmare förklara det fundamentala tekniska konceptet och samtidigt misslyckas att till fullo förmedla det artistiska konceptet, så känns det som om Aftonbladet försöker revolutionera den animerade GIF:en, ett koncept som funnits sedan 1987 och som grovt plågade internet under 90-talet.
Med den formulering som Aftonbladet erbjuder sina läsare måste jag tyvärr erkänna att frågorna i kommentarsektionen om huruvida det rör sig om rörliga foton a la Harry Potter näst intill är befogade och likaså de hånfulla kommentarerna om att GIF- och Flash-animationer inte bör betraktas som nyheter.
Om man istället läser vad jag antar är ursprungsartikeln som är en mer ingående intervju med de två New York-konstnärerna, där de besvarar frågan kring både tekniken (då det som många konstaterar inte är någon ny teknik för att visa animationer, utan den teknik som det handlar om är den som utvecklats för att arrangera bilderna) och framförallt presenteras det artistiska konceptet, vilket förklarar poängen med dessa, tack vare Aftonbladet, nu näst intill mytiska "rörliga stillbilder".
Med korrekt faktaunderlag så kan man helt plötsligt uppskatta vad konstnärerna försöker åstadkomma, istället för att haka upp sig på någon av de tekniska teknikaliteterna.
Antingen har journalisten som skrivit Aftonbladets artikel inte själv förstått den tekniska aspekten, kanske i brist på kunskap kring hur animation fungerar i den digitala eran och därför bara översätt ett slumpmässigt citat ur intervjun och tryckt på publicera-knappen, eller så har journalisten inte förstått att det relevanta borde vara den artistiska intentionen, alternativt bara virrat bort sig själv fullkomligt i sin egna tabloidjournalistiska terminologi. Det är svårt att säga exakt var någonstans det gick snett.
Jag skulle iallafall sammanfatta Aftonbladets försök att förmedla denna nyhet med den engelskspråkiga termen: "swing and a miss".
Kommentarer
Trackback
