Dagens avhandling: Mosh pits
Blabbermouth.net hade en artikel häromdagen att en student på University of Alberta i USA håller på att skriva en avhandling om mosh pits. Så mer eller mindre skutta runt, slåss och sparkas till musik, i rent vetenskapligt syfte.
Genom akademisk historia har skrivits om en del udda ämnen och detta är ju helt klart ett av dem. Men visst kan det möjligtvis finnas ett vetenskapligt intresse i att studera denna företeelse.
I de citat från intervjun som Blabbermouth och ursprungskällan Edmonton Journal tar med beskriver Gabby Riches att det finns oskrivna sociala regler kring moshande och beteendet i mosh-pits och det låter nästan som det är en relativt städad form av socialt umgänge. Likaså beskrivs det som ett sätt att träffa folk och bygga samt stärka vänskapliga band.
Jag är personligen ingen anhängare av s.k. "moshing", då det ofta känns mer som en ursäkt att kunna göra illa folk på ett socialt, av någon anledning, accepterat vis. Nu förekommer det givetvis alltid idioti inom allting, alltid, så det är egentligen orättvist att helt döma ut en företeelse baserat på att någon vid enstaka tillfällen inte kan bete sig vettigt eller respektfullt.
Sedan kan det ju finnas i skillnader på företeelsen inom olika kulturer (även om musiklyssnande i sig är en relativt universell företeelse). I det känslomässigt undertryckta passiv-aggressiva sociala klimat vi har i Sverige finns det kanske en större benägenhet att släppa ut omotiverade aggressioner mot oskyldiga människor, när det går, om man p.g.a. en socialt "accepterad" företeelse kan komma undan med det.
Vilket avslutningsvis får bli dagens amatörpsykologiska hypotes, från min sida.
Genom akademisk historia har skrivits om en del udda ämnen och detta är ju helt klart ett av dem. Men visst kan det möjligtvis finnas ett vetenskapligt intresse i att studera denna företeelse.
I de citat från intervjun som Blabbermouth och ursprungskällan Edmonton Journal tar med beskriver Gabby Riches att det finns oskrivna sociala regler kring moshande och beteendet i mosh-pits och det låter nästan som det är en relativt städad form av socialt umgänge. Likaså beskrivs det som ett sätt att träffa folk och bygga samt stärka vänskapliga band.
Jag är personligen ingen anhängare av s.k. "moshing", då det ofta känns mer som en ursäkt att kunna göra illa folk på ett socialt, av någon anledning, accepterat vis. Nu förekommer det givetvis alltid idioti inom allting, alltid, så det är egentligen orättvist att helt döma ut en företeelse baserat på att någon vid enstaka tillfällen inte kan bete sig vettigt eller respektfullt.
Sedan kan det ju finnas i skillnader på företeelsen inom olika kulturer (även om musiklyssnande i sig är en relativt universell företeelse). I det känslomässigt undertryckta passiv-aggressiva sociala klimat vi har i Sverige finns det kanske en större benägenhet att släppa ut omotiverade aggressioner mot oskyldiga människor, när det går, om man p.g.a. en socialt "accepterad" företeelse kan komma undan med det.
Vilket avslutningsvis får bli dagens amatörpsykologiska hypotes, från min sida.
Kommentarer
Trackback
